Min vän Gabriella och jag känns oemotståndliga idag, klädda i minikjol och svarta strumpor och med en stor lust att dominera. För detta tillfälle har vi en dubbel matta framför oss och vi förlorar ingen tid, vi klättrar upp på dem och håller balansen med en stång som hänger från taket. Vi går på deras mjuka kött och stannar flera gånger på deras ansikten, med all vår vikt tills deras ansiktsform förändras. Men detta räcker inte, vi sparkar dem, nästan slår dem med våra fötter och sedan går vi i stället i plats på deras huvuden medan de fortsätter moa med ingen verkan: de måste tacka oss om de vill hoppas att vi slutar…