IDAG Kan inte vänta på att lämna avtrycket av mina nya solbruna nätstrumpor på min dörrmatts ansikte. Han ligger på marken och väntar på mig med sitt huvud mellan två stycken träblock som ska hjälpa mig att klättra upp på hans ansikte med mina stora fötter. Jag placerar först en fot, sedan den andra, och gnider dem mot hans kinder. Han försöker kyssa dem, men sedan kväver jag honom också under mina fötter. Jag går från sida till sida över hans ansikte tills det deformeras under min vikt medan jag står stilla på hans ansikte.