Jag och mina två vänner, Gea och Cleo, sitter och pratar på soffan. Slaven kallar på oss från övervåningen, men vi ignorerar honom. Han går nerför trappan och dyker upp över våra huvuden. Men vad vill den här skälmen egentligen? Han gör några hushållsarbeten och frågar oss om vi kan ge honom en ficklampa. Vi svarar att den ligger rakt framför hans ögon och att han kan väl ta den själv eftersom han störtat oss. Han försöker och sträcker sig genom räckegallret, men fastnar. Vi försöker hjälpa honom, men inget hjälper. Vi tycker att denna uppenbart dramatiska situation kan vara väldigt rolig, precis som i den italienska filmen. Vi börjar le och börjar slå honom. Vi slår honom så illa att han är rädd för att hans ansikte har blivit svullet och det blir ännu svårare att få loss honom. Vi bryr oss inte, tvärtom det blir sent för vår aperitif… vi lämnar honom kvar, fastnaglad i räcket, med en smärtsam kind och ficklampan i handen…