Min vän Leyla och jag rider två ganska mediokra ponnyer, vi försöker att ta dem runt men de är verkligen fega som ponnyer. Jag tittar på dem noggrannare och en idé kommer till mig, jag tror de är mer lämpade för att ta emot hårda klappar! Vi positionerar oss ansikte mot ansikte utan att stiga av våra ponnyer och växlar att luta oss fram för att klappa ansiktet på ponnyn framför oss med allt hårdare klappar. Detta är mycket bättre, de kommer inte att vara bra på att galoppera men att klappa dem är belönande och mycket roligare. Tyvärr, dock, det avskyvärda som jag har under mig börjar att svettas som en gris, något annat än pony… och då har det varit nog och vi återför dem till stallet där de förtjänar att vara.