Kristin och jag har inbjudit ett fantastiskt föremål till oss. Det ligger på träplankorna blindtacklat och måste tjäna oss … Damerna längtar därefter att röka en cigarett. Inte sägnas mer än gjort. Vårt föremål tar en viktig roll eftersom det får ta upp våra askor med sitt lilla munhåla. Så att det inte blir alltför hett, finns också alltid något av vår lidelsefulla hosta … I slutet får han då få plugga in cigarettstumparna i munnen…